Det finns alltid två sidor av en story
Vi diskuterade barn och sånt under "Ingvors etiska kvart" på Religion A igår. Det här med adoption och konstgjord befruktning och sådant. Ingvor har själv adopterade barn, varav ett jag lekte med som liten. En person i min grupp ansåg att "barn från tredje världens länder är äckliga". Jag höll på att slå honom.
Jag personligen är nog inte världens fan av att adoptera av den enkla anledningen att jag vill att mitt barn ska likna mig. Så ego är jag. Jag vill se min ögonfärg, mina öron. Jag vill att ungen ska ha sin pappas leende och hår (som ska vara mörkt och lockigt, helst. Jones eller Bleu går bra.) Och om ungen får fräknar så kan jag säga "stackars dig min lilla sockertopp, men det är mammas gener". Någon i min grupp hävdade att det ju är höjden av narcissism att skaffa barn och jag höll med. Inte fan skaffar man barn för att man tror att ungen ska bli glad. Man skaffar barn för att förverkliga sig själv. EGO. Så jävla ego.
Simon har förutspått på vilket sätt jag kommer att dö. Jag kommer att krossas under tyngden av mitt ego. Han kan faktiskt ha rätt.
Å andra sidan
Min vän Gill fick barn i lördags. En söt liten Tindra kom ut efter att vi alla har fått bevittna hur Gills mage har blivit större och större för varje dag under hela hösten och vintern. Förlossningen tog 22 timmar. 22 timmar! Gill hade till slut skrikit att hon inte klarade mer och det var nära att det blev kejsarsnitt. Till slut fick dom använda sugklocka och dra ut ungen. När jag och siri fick höra detta började vi hyperventliera båda två, i ren förskräckelse.
Jag skiter i att "det är en sån häftig grej att föda barn". DET GÖR ONT! Och det räcker för mig. Jag hittade ne lång lista på aftonbladet där dom raddade upp allt skit som kan hände före, under och efter födsel. Typ att man måste sy igen hela muttan utan bedövning för att i många fall så spricker hela skiten. Och för många som föder naturligt så är det Tena Lady med Odour Control resten av livet för att man kan inte hålla tätt. Höfterna blir aldrig desamma. Desstom - snacka om att vifta med en baguette i universum - det lär ju EKA därinne efter att man har tryckt ut en fyra kilos unge.
Planerat kejsarsnitt - eller inga ungar alls. Det är bara att välja. Undantag är Corbin och Danny. För dom skulle jag kunna ligga i krystvärkar hur länge som helst. Period.
Haha sara - du är störd :D
22 timmar av smärta, ett helt liv av lycka
jag kallar inte urinläckage, pissigt sexliv och igensytt kön för "ett helt liv av lycka".
varför förstöra för sig själv när man kan slippa undan OCH ÄNDÅ FÅ BIOLOGISKA BARN!? plaaaaneratkejsarsniiiiitt...
såvida jag inte blir befruktad av Danny Jones. cuz then everything goes. For him i'd do labour pain forever..
om man har en chans att slippa 22 timmars ren och skär smärta och ändå få ett liv av lycka kan man väl för fan ta en genväg?
fö känns det nog inte som ett liv av lycka när man får sova max två timmar per natt. inte för att vara negativ alltså.
nej men sen blir dom ju tonåringar!
då sover man tre timmar per natt för att man ligger uppe och oroar sig för att man vet exakt vad man själv hade för sig i den åldern och då får man panikattack för att ens söta och oskyldiga Dylan Arthur, James Edward och Milenna Dagmar Jones (alt. Bleu eller annan crush typ Yelchin) är ute och ränner.
Så gör min mamma ibland..