Sjuklingsonsdag
Idag är jag sjukling. Ligger hemma på hostelet och kurerar mig bäst jag kan. Visst, jag hade absolut kunnat gå till skolan idag men dear lord jag har verkligen tusen saker att göra.
Min att göra lista idag:
1. Ringa Ashley (våran lägenhetsagent)
2. Fylla i Credit Check (så att våran landlord kan kolla att jag inte har miljonskulder)
3. Kolla upp exakt vart Chelsea Manor Street ligger (EF kontoret)
4. Kolla upp hur fort det går att åka till Sloane Sq. Station
5. Få in mitt CV på Siris dator
6. Skriva om CV-helvetet så att jag kan söka bartenderjobb med det
7. Maila till Carros pappa om lägenhetspapper
8. Läsa Bridget Jones och göra noteringar till uppsatsen.
9. Läsa The Other Boleyn Girl och göra noteringar till uppsatsen
10. Duscha
11. Dö
Jag har helt enkelt inte tid att kurera mig. Det får bli en annan dag. För övrigt fick jag bäst resultat i hela klassen på provet i måndags (delat med någon/några andra visseligen men who cares?!). Jag är mycket stolt över mig själv.
I måndags var vi ute på Road House (eeh igen). Alla EBS-grupper since forever har alltid hängt där. Av någon outgrundlig anledning. Vi går mest dit för attvi kommer in gratis. När klockan så hade slagit stängning vid sådär tre-tiden i måndags så tröttnade min kära vän Sebastian på att höra mig tjata om att bartendern var så snygg. Han tog saken i egna händer och sa åt bartendern att ta mig ut på dejt (vad exakt herr Sebastian sa vet nog bara bartendern för herr Sebastian var full och minns inte riktigt själv). Så när jag står i kön för att hämta ut min jacka så hör jag hur någon ropar mitt namn. När jag vänder mig om så står Sebbe och pekar med utsträckt arm och TRE bartenders står uppe på bardisken och råglor på mig. Jag fick skämspanik, blev knallröd och skrek fula ord på svenska och engelska till Sebbe innan jag tog min jacka och gick mycket, mycket fort ut med Jossan i handen.
Hela vägen hem lovade jag mig själv att aldrig mer gå dit om jag inte har en pappkasse på huvudet. I skrivande stund har jag inget emot ett återbesök (vi går ju trots allt in gratis) eftersom bartendern förmodligen inte kommer ihåg mig då jag kan räkna ut med lilltån att han får ungefär en haldfull såna där erbjudanden, mer eller mindre rumsrena, per kväll. Dessutom så sa han att han var upptagen den där måndagmorgonen men skulle kolla sitt schema för öppningar. Han tyckte att jag var snygg.
Självförtroendeboost.
Min att göra lista idag:
1. Ringa Ashley (våran lägenhetsagent)
2. Fylla i Credit Check (så att våran landlord kan kolla att jag inte har miljonskulder)
3. Kolla upp exakt vart Chelsea Manor Street ligger (EF kontoret)
4. Kolla upp hur fort det går att åka till Sloane Sq. Station
5. Få in mitt CV på Siris dator
6. Skriva om CV-helvetet så att jag kan söka bartenderjobb med det
7. Maila till Carros pappa om lägenhetspapper
8. Läsa Bridget Jones och göra noteringar till uppsatsen.
9. Läsa The Other Boleyn Girl och göra noteringar till uppsatsen
10. Duscha
11. Dö
Jag har helt enkelt inte tid att kurera mig. Det får bli en annan dag. För övrigt fick jag bäst resultat i hela klassen på provet i måndags (delat med någon/några andra visseligen men who cares?!). Jag är mycket stolt över mig själv.
I måndags var vi ute på Road House (eeh igen). Alla EBS-grupper since forever har alltid hängt där. Av någon outgrundlig anledning. Vi går mest dit för attvi kommer in gratis. När klockan så hade slagit stängning vid sådär tre-tiden i måndags så tröttnade min kära vän Sebastian på att höra mig tjata om att bartendern var så snygg. Han tog saken i egna händer och sa åt bartendern att ta mig ut på dejt (vad exakt herr Sebastian sa vet nog bara bartendern för herr Sebastian var full och minns inte riktigt själv). Så när jag står i kön för att hämta ut min jacka så hör jag hur någon ropar mitt namn. När jag vänder mig om så står Sebbe och pekar med utsträckt arm och TRE bartenders står uppe på bardisken och råglor på mig. Jag fick skämspanik, blev knallröd och skrek fula ord på svenska och engelska till Sebbe innan jag tog min jacka och gick mycket, mycket fort ut med Jossan i handen.
Hela vägen hem lovade jag mig själv att aldrig mer gå dit om jag inte har en pappkasse på huvudet. I skrivande stund har jag inget emot ett återbesök (vi går ju trots allt in gratis) eftersom bartendern förmodligen inte kommer ihåg mig då jag kan räkna ut med lilltån att han får ungefär en haldfull såna där erbjudanden, mer eller mindre rumsrena, per kväll. Dessutom så sa han att han var upptagen den där måndagmorgonen men skulle kolla sitt schema för öppningar. Han tyckte att jag var snygg.
Självförtroendeboost.
Kommentarer
Postat av: Frida
oooh grattis till det fantastiska provresultatet!! :D
iihihi en fling med en bartender vaaa? ;D haha
Postat av: hanna
akta dig för bartendrar, de är farliga :o
Trackback