Vad soho har gjort med mig
Att sitta ihopkrupen i sängen med både två facebookande morgonsömniga flatmates bredvid mig är ungefär hur mina dagar brukar börja.
Sen jag började jobba i soho så har mitt liv och min dygnsrytm förändrats ganska mycket. Innan så var det mest jobb och jobb och jobb. Jag träffade knappt mina kompisar, såg väldigt lite av staden jag bor i och jag gick bara ut när jag var ledig. Numera träffar jag mina kompisar flera gånger i veckan - dom som inte jobbar i barer brukar komma in till Lab titt som tätt och branschfolket träffar jag ute på stan efter jobbet nattetid. Nu när jag börjar relativt sent på eftermiddagen så hinner jag hitta på grejer dagtid - jag har gått på ett par museer, knatat runt i Fulham och här i Battersea/Clapham och gjort en hel del shopping. Utgångs statistiken har skjutit i höjden så till den milda grad att jag inte kommer ihåg den senaste lediga dagen jag bara satt hemma och jag går ut efter jobbet minst tre gånger i veckan.
Om jag tar ett steg tillbaka så hör jag ju hur det låter. Innan jag kom hit hade jag aldrig trott att jag skulle pallat en sån livsstil. Men jag har sagt det förr och jag säger det igen - jag har aldrig haft så roligt i hela mitt liv.
Ali hade en väldigt speciell pourspout på vodkan i lördags. Vi hade en möhippa inne som tyckte att dom skuklle vara lite vågade och hade med sig egna sugrör med plastsnoppar på. När dom hade försvunnit smög jag till mig ett sugrör, demonterade plastsnoppen och gav bort den till min kära asisstant manager. Det var både en och och två kunder som hajade till. Själv skrattade jag så att jag grät.