We ask you to fasten your seatbelts and prepare yourselves for take-off
Hemfärd.
I och med att jag har haft en hel del ensamtid här i Sverige så har jag hunnit filosofera ganska mycket. Jag har vridit och vänt på olycksrehabiliteringen, universitet, Chelsea Bar, framtiden, syskonkärlek, prioriteringar och sommar tvåtusennio. Tunga ämnen.
I Sollentuna är allt som det alltid har varit. Det är söndag, och klockan nio slår man sig ned i soffan och tittar på Beck och äter popcorn och/eller fruktsallad. Det är 520 till Gillbo/Sollentuna och man träffar minst en person man känner. Är det helg är dom fulla också (bara en sån sak). Det är åka förbi Rudbeck och se mediabrudar som skolkar från Graf B stå och röka på skolans område fast dom inte får. Det är flickrum och 90-säng och någon annan lagar maten åt mig. Jag påstår inte att det är något fel med det, det är okej att allting är som det alltid har varit. Problemet är att jag har förändrats.
Imorgon är det ytterligare en intervju på EF angående Oxford och jag är jättenervös. På tisdag morgon bär det av till Kent University (45 minuter med tåg ska det ta från Victoria) och det finns inte en maskin i världen som kan mäta min nervositet. Jag har förberett mig genom att rigoröst läsa allt i medieväg nu medans jag har varit hemma och skrivit svar på eventuella frågor som kan komma upp under intervjun. Verkligheten slår mig hårdare än Lena Olin kan dunka stekpannor i huvudet på Peter Stormare i filmer om choklad.
För övrigt är Viby norra Europas dyraste rondell. Ni läste det här först.
I och med att jag har haft en hel del ensamtid här i Sverige så har jag hunnit filosofera ganska mycket. Jag har vridit och vänt på olycksrehabiliteringen, universitet, Chelsea Bar, framtiden, syskonkärlek, prioriteringar och sommar tvåtusennio. Tunga ämnen.
I Sollentuna är allt som det alltid har varit. Det är söndag, och klockan nio slår man sig ned i soffan och tittar på Beck och äter popcorn och/eller fruktsallad. Det är 520 till Gillbo/Sollentuna och man träffar minst en person man känner. Är det helg är dom fulla också (bara en sån sak). Det är åka förbi Rudbeck och se mediabrudar som skolkar från Graf B stå och röka på skolans område fast dom inte får. Det är flickrum och 90-säng och någon annan lagar maten åt mig. Jag påstår inte att det är något fel med det, det är okej att allting är som det alltid har varit. Problemet är att jag har förändrats.
Imorgon är det ytterligare en intervju på EF angående Oxford och jag är jättenervös. På tisdag morgon bär det av till Kent University (45 minuter med tåg ska det ta från Victoria) och det finns inte en maskin i världen som kan mäta min nervositet. Jag har förberett mig genom att rigoröst läsa allt i medieväg nu medans jag har varit hemma och skrivit svar på eventuella frågor som kan komma upp under intervjun. Verkligheten slår mig hårdare än Lena Olin kan dunka stekpannor i huvudet på Peter Stormare i filmer om choklad.
För övrigt är Viby norra Europas dyraste rondell. Ni läste det här först.
Och jag vred tillbaka tiden fyra år.
Det är en tomhet att sitta i sitt gamla flickrum och lyssna på Operator Please och hör att det städas i köket i väntan på att mamma ska duscha klart så att vi kan åka och handla för hennes pengar. Ännu större tomhet är att titta ned på sina svarta naglar, bita lite i vänster tumnagel och plocka fram Harry Potter för att ha något att göra. Den största tomheten är att se sig själv i spegeln, rufsigt hår och randiga byxor och sedan resa sig för att stänga av förstärkaren som står och surrar.
Idag är dagen när 2005 och 2009 är samma sak. Jag skulle lika gärna kunna vara fjorton år. Inget har förändrats i Sollentuna
jag borde skapat en nya kategori till det här inlägget: "När jag är nostalgisk"
jag borde skapat en nya kategori till det här inlägget: "När jag är nostalgisk"
EXTRA EXTRA: Javla Lordag
Hemfard imorron. Frugan flyttar harifran. Jag som knappt har fattat att Sebbe och Viktor inte bor har langre, och nu forsvinner forst fru och sen Carro. Bara jag och Jossan kvar. Inget ar som det ska vara helt enkelt.
Vi far se vad som hander med jobbet. Manga saker ar pa gang i kulisserna just nu, sa watch this space, som man sager i det har landet. Inget ar som man tror.
Snalla sota rara overmakt, allt jag vill ar att Kent Uni ska ga bra och att jag kommer in, att jag kommer in pa Oxford nasta ar (om jag nu bestammer mig for att soka dit igen), att jag far jobba pa EF i Oxford och att mitt knasiga personal life bara kan ta och losa sig sa som jag vill att det ska losa sig. Det borde val inte vara sa himla svart eller hur?
Vi far se vad som hander med jobbet. Manga saker ar pa gang i kulisserna just nu, sa watch this space, som man sager i det har landet. Inget ar som man tror.
Snalla sota rara overmakt, allt jag vill ar att Kent Uni ska ga bra och att jag kommer in, att jag kommer in pa Oxford nasta ar (om jag nu bestammer mig for att soka dit igen), att jag far jobba pa EF i Oxford och att mitt knasiga personal life bara kan ta och losa sig sa som jag vill att det ska losa sig. Det borde val inte vara sa himla svart eller hur?
Jag vill inte jobba idag. Moeg.
Goddamnit.
Möh.
Syster är i staden igen, äntligen. Hur hon och jag har klarat oss utan varandra i elva veckor är bortom allt förstånd. Igår åt vi Bella Italia och jag fick äntligen Cioccolato Napoletano ( ÅRETS godaste tårta med mörk och vit chokladmousse och tryffelbotten!) till efterrätt. Sen blev det Chelsea Bar för att säga hej då till Daniele, Mr Italian Barback, som ska hem till Genova i två veckor.
Jag har inte bloggat av många anledningar. Den första och största är att jag helt enkelt måste sova och vila när jag har ledig tid och inte orkar kånka tung dator till McDonken. Den andra anledningen är att jag varken vet ut eller in med boende, EF, London, Stockholm och jobb och allt sånt just nu. Jag hoppas fortfarande på EF så mycket och vill verkligen jobba där i sommar. Tummarna hålls fortfarande, men man vet ju aldrig. Alla åker hem. Ett helt hemskt faktum som inte kommer att ändra sig. Men jag är inte klar här. Jag vill inte till Stockholm och Sverige.
Vi får se.
På söndag åker jag hem till lilla Sollentuna igen. En välbehövlig paus från allt.
Syster är i staden igen, äntligen. Hur hon och jag har klarat oss utan varandra i elva veckor är bortom allt förstånd. Igår åt vi Bella Italia och jag fick äntligen Cioccolato Napoletano ( ÅRETS godaste tårta med mörk och vit chokladmousse och tryffelbotten!) till efterrätt. Sen blev det Chelsea Bar för att säga hej då till Daniele, Mr Italian Barback, som ska hem till Genova i två veckor.
Jag har inte bloggat av många anledningar. Den första och största är att jag helt enkelt måste sova och vila när jag har ledig tid och inte orkar kånka tung dator till McDonken. Den andra anledningen är att jag varken vet ut eller in med boende, EF, London, Stockholm och jobb och allt sånt just nu. Jag hoppas fortfarande på EF så mycket och vill verkligen jobba där i sommar. Tummarna hålls fortfarande, men man vet ju aldrig. Alla åker hem. Ett helt hemskt faktum som inte kommer att ändra sig. Men jag är inte klar här. Jag vill inte till Stockholm och Sverige.
Vi får se.
På söndag åker jag hem till lilla Sollentuna igen. En välbehövlig paus från allt.
Lorv!
Idag har vi betalat in den sista hyran på "världens bästa lägenhet". och samlat vuxenpoäng. Mitt bankkort sitter fortfarande fast i byråkratin och vägrar dyka upp i min brevlåda.
Att söka till universitet här är svårare än vad det ser ut. Jag måste ringa och prata med universiteten eftersom jag inte har några internationella betyg. Dessutom bör jag ta ett TOEFL-test snarast för att styrka mina engelskakunskaper. Det känns lite som att man kutar i ständig uppförsbacke med dom - dom borde vilja ha internationella studenter för det får dom pengar för, men nej tydligen inte. Jag känner att krångligheter kanske inte är det som jag behöver just i detta nu. Bajs asså.
Jobbet är lite ostadigt för tillfället eftersoim ekonomin är som den är Vi roar oss med att blanda cocktails till oss själva och dansa på borden istället.
Hur framtiden blir, det får vi se. Carro är kär igen och åker hem när vårt hyreskontrakt går ut i april. Ledsamt. Just nu sitter jag på McDonken medans hon kuttrar med pojkvännen i Sverige över Skype. Jag kuttrar mest med mig själv för tillfället.
Ikväll ska jag häsla på min fru i Clapham på B@1. Det blir nog bra till slut. Allt löser sig.
PEACE OUT!
puss
Back in London
Wow, sa var man hemma igen. Det ar helt enkelt sa att jag har tva hem. ett har och ett i lilla Sverige. Nu ar det faststallt att vi ska byta lagenhet till nagonting billigare, flytt blir i mars till nagonting som kanske inte ar lika fint men som passar vara taskiga planbocker lite battre. Jag maste ha nagonting som ar latt att saga upp ocksa, eftersom jag ger mig av till Oxford i sommar.
New years eve var helt galet - vi hade 1920's Prohibition theme och bartendrarna var utkladda till gangsters. Manga manga bilder togs det under kvallen och jag hoppas pa att fa tag pa iallafall en del av dem. Jag slangde ut drinkar och mixers och nar klockan slog tolv hade jag tonic och champagne over hela armarna.
Jag ar mitt uppe i att soka till university - lika bra att ha alla dorrarna oppna infor hosten. Journalistik ser det ut att bli i slutandan nu nar Oxford inte vill ha mig (bastards!). Sa det ser ut som att det blir Warwick Uni utanfor Brimingham, Kent Uni Medway Campus sydost om London eller Queen Marys Uni i London. Det ar inte sa manga universities som erbjuder journalistik sa far vi se vem som vill ha mig. Jag har sokt English and Creative Writing ocksa men vi far se om min engelska niva ar tillrackligt hog.
High School Musical 3 har invaderat. Rent livsfarligt. Toodles!
New years eve var helt galet - vi hade 1920's Prohibition theme och bartendrarna var utkladda till gangsters. Manga manga bilder togs det under kvallen och jag hoppas pa att fa tag pa iallafall en del av dem. Jag slangde ut drinkar och mixers och nar klockan slog tolv hade jag tonic och champagne over hela armarna.
Jag ar mitt uppe i att soka till university - lika bra att ha alla dorrarna oppna infor hosten. Journalistik ser det ut att bli i slutandan nu nar Oxford inte vill ha mig (bastards!). Sa det ser ut som att det blir Warwick Uni utanfor Brimingham, Kent Uni Medway Campus sydost om London eller Queen Marys Uni i London. Det ar inte sa manga universities som erbjuder journalistik sa far vi se vem som vill ha mig. Jag har sokt English and Creative Writing ocksa men vi far se om min engelska niva ar tillrackligt hog.
High School Musical 3 har invaderat. Rent livsfarligt. Toodles!
HURRA och BAJS
Hej alla mina fans!
Det ar mer eller mindre bajs har i London. Om vi borjar med det positiva sa funkar det nya jobbet superbra. Jag ar enda tjejen bakom baren (inkluderat barbacks) och det ar bara jag bakom baren som INTE ar italienare. Man kan tro att detta borde skapa en hel del problems, men icke da! Jag kampar i en mansdominerad varld och ager dom alla (typ). Jag ar forberedd pa en hel del orattvisor, och har fatt en hel del redan typ: "tjejer ska inte lyfta saker" vilket bara gjorde att jag lyfte minst lika mycket som grabbarna och deklarerade att jag i fortsattningen ocksa ville bli anropad nar saker skulle goras. Fram for jamlikhet!
Det negativa som overskiner allt just nu ar att jag inte gick vidare pa Oxford. Eftersom jag har dromt om Oxford sen 2005 och verkligen har lagt ner mitt hjarta och min sjal i det har sa mar jag val kanske inte pa topp just nu. Men med tiden gar det forhoppningsvis over. Jag har massa stod fran flatmates och sa var Lisa och Klasen har i helgen och supportade mig massor (tack forresten om nagon av er laser det har).
Imorron ska jag gora ett litet modelljobb for Entourage, det har VIP foretaget som varan kompis Joss jobbar med och sen blir det Movida hela natten!
Man far forsoka se den ljusa sidan. En Pornstar Martini sa loser sig allt
PUSS pa er alla!
Det ar mer eller mindre bajs har i London. Om vi borjar med det positiva sa funkar det nya jobbet superbra. Jag ar enda tjejen bakom baren (inkluderat barbacks) och det ar bara jag bakom baren som INTE ar italienare. Man kan tro att detta borde skapa en hel del problems, men icke da! Jag kampar i en mansdominerad varld och ager dom alla (typ). Jag ar forberedd pa en hel del orattvisor, och har fatt en hel del redan typ: "tjejer ska inte lyfta saker" vilket bara gjorde att jag lyfte minst lika mycket som grabbarna och deklarerade att jag i fortsattningen ocksa ville bli anropad nar saker skulle goras. Fram for jamlikhet!
Det negativa som overskiner allt just nu ar att jag inte gick vidare pa Oxford. Eftersom jag har dromt om Oxford sen 2005 och verkligen har lagt ner mitt hjarta och min sjal i det har sa mar jag val kanske inte pa topp just nu. Men med tiden gar det forhoppningsvis over. Jag har massa stod fran flatmates och sa var Lisa och Klasen har i helgen och supportade mig massor (tack forresten om nagon av er laser det har).
Imorron ska jag gora ett litet modelljobb for Entourage, det har VIP foretaget som varan kompis Joss jobbar med och sen blir det Movida hela natten!
Man far forsoka se den ljusa sidan. En Pornstar Martini sa loser sig allt
PUSS pa er alla!
BAHA! Karlslok!
Oh just det! Innan jag glömmer - svinet från förra veckan hörde av sig igår kväll. Jag skrattar honom i ansiktet. SKRATTAR!
HA! HA! HA! HA!
Den stora flyttardagen
Jajjemän, idag flyttar vi! Vi ska möta Jossans pappa och åka allihopa tillsammans för att göra inventory och skriva på papper. Sen ska vi promenixa runt i området medan tvättmaskinen går varm med fyra veckors samlad tvätt. Mums.
Jag har dragit på mig magkatarr och har haft feber i dagarna så just nu är väl min hälsa inte på topp kanske. Så jag har varit duktig och inte druckit, trots att vi har varit ute. Ingen dricka ikväll heller på inflyttningsfesten/utgången så att jag ska bli friskus i magen.
Vi har blivit fett med bundis med barmanagern Ed på Roadhouse så igår när Siri skulle göra shots så fick hon hoppa in bakom baren och göra dom helt själv! Gratis fick vi dom också. Gå in gratis fick vi ju inte, men vänta bara tills ikväll! DÅ bannemig!
Jag fick hak på två australienare igår på Roadhouse. En heltokej söt i blå randig skjorta. En jättejättejätte söt i röd randig skjorta. Skjortorna var i samma modell. Dom var kompisar. Jag tycka roligt. Dom fick nummer. Hoppas att dom ringer. Tihi!
Sen fick jag två snuskhummrar utslängda igår också. Jag är en förkämpe för ett väluppfostrat samhälle och kvinnofrid.
Kursen är schlutt och det känns helkonstigt. Jag har väl inte riktigt förlikat mig med tanken på att vi inte ska hänga tillsammans allihopa hela dagarna. Ett B fick jag också - hade fått ett A om jag bara hade fixat freepouringen, men jag var så nervös att händerna skakade så det kunde inte ha gått bra, det visste jag sen innan.
På söndag blir det första riktiga passet på The Porterhouse, hurra!
Jag har dragit på mig magkatarr och har haft feber i dagarna så just nu är väl min hälsa inte på topp kanske. Så jag har varit duktig och inte druckit, trots att vi har varit ute. Ingen dricka ikväll heller på inflyttningsfesten/utgången så att jag ska bli friskus i magen.
Vi har blivit fett med bundis med barmanagern Ed på Roadhouse så igår när Siri skulle göra shots så fick hon hoppa in bakom baren och göra dom helt själv! Gratis fick vi dom också. Gå in gratis fick vi ju inte, men vänta bara tills ikväll! DÅ bannemig!
Jag fick hak på två australienare igår på Roadhouse. En heltokej söt i blå randig skjorta. En jättejättejätte söt i röd randig skjorta. Skjortorna var i samma modell. Dom var kompisar. Jag tycka roligt. Dom fick nummer. Hoppas att dom ringer. Tihi!
Sen fick jag två snuskhummrar utslängda igår också. Jag är en förkämpe för ett väluppfostrat samhälle och kvinnofrid.
Kursen är schlutt och det känns helkonstigt. Jag har väl inte riktigt förlikat mig med tanken på att vi inte ska hänga tillsammans allihopa hela dagarna. Ett B fick jag också - hade fått ett A om jag bara hade fixat freepouringen, men jag var så nervös att händerna skakade så det kunde inte ha gått bra, det visste jag sen innan.
På söndag blir det första riktiga passet på The Porterhouse, hurra!
London update - söndag
Hej alla fantastiska människor!
Jag har snott min kompanjon Sebbes dator så nu kan jag till och med skriva å,ä, och ö!
The legals runt lägenheten är riktigt krångliga. Men vi ska möta våran agent Ashley i veckan och skriva på allting tillsammans. Det är ju till exempel lite svårt för oss att få tag på 3 månaders bank statements och rekommendationer från employers (som vi ju inte har!) Men han visste om alltr detta innan han gav oss lägenheten så detta ska gå att lösa. Ingen panik!
Många har frågat hur vi har råd med lägenheten, på fb och här, och såhär är dealen.
En lägenhet i den här standarden till det här priset är i princip omöjligt att hitta,. Och så är det. Vi har haft en fantastiskt tur. Vi var på två andra visningar dagen innan ( i onsdags) där båda lägenheterna hade sämre standard och var dyrare. Så när vi hittade den här så kunde vi inte tro våra ögon. Det kan vi fortfarande inte.
En lägenhet i London går på cirka hundra pund i veckan - minst (inräknat council tax). Våran ligger på 110. Så lägenheten är inte speciellt dyr för att vara London, även om det låter som det.
Vi betalar 385 pund i månaden per person för våran lägenhet ( och believe me, det hade kunnat vara MYCKET mer till sämre standard) plus 25 pund i council tax, plus räkningar och lite serviceavgifter till vår agent.
Så trots att den är så fin så är det inte speciellt dyr. Vi är så lyckligt lottade.
idag så har jag extrema pms behov. jag vill ga gelehjärtan, gelegrodor, sura colaflaskor, vanilj fudge, marabous apelsinkrokant och min lillasysters maränger.
I fredags var vi på Ministry of Sound ute i Elephant and Castle. Nog det bästa utestället jag har varit på i hela mitt lilla liv. Vio dansade till kvart över fyra på morgonen,vaknade inte förrän halv tre dagen efter.
Så nästa fredag blir det favvis i repris och på lördag ska vi på PUSH på Astoria 2. Indie elektro pop! Massa söta indiekids !
Kärlek till er alla
Jag har snott min kompanjon Sebbes dator så nu kan jag till och med skriva å,ä, och ö!
The legals runt lägenheten är riktigt krångliga. Men vi ska möta våran agent Ashley i veckan och skriva på allting tillsammans. Det är ju till exempel lite svårt för oss att få tag på 3 månaders bank statements och rekommendationer från employers (som vi ju inte har!) Men han visste om alltr detta innan han gav oss lägenheten så detta ska gå att lösa. Ingen panik!
Många har frågat hur vi har råd med lägenheten, på fb och här, och såhär är dealen.
En lägenhet i den här standarden till det här priset är i princip omöjligt att hitta,. Och så är det. Vi har haft en fantastiskt tur. Vi var på två andra visningar dagen innan ( i onsdags) där båda lägenheterna hade sämre standard och var dyrare. Så när vi hittade den här så kunde vi inte tro våra ögon. Det kan vi fortfarande inte.
En lägenhet i London går på cirka hundra pund i veckan - minst (inräknat council tax). Våran ligger på 110. Så lägenheten är inte speciellt dyr för att vara London, även om det låter som det.
Vi betalar 385 pund i månaden per person för våran lägenhet ( och believe me, det hade kunnat vara MYCKET mer till sämre standard) plus 25 pund i council tax, plus räkningar och lite serviceavgifter till vår agent.
Så trots att den är så fin så är det inte speciellt dyr. Vi är så lyckligt lottade.
idag så har jag extrema pms behov. jag vill ga gelehjärtan, gelegrodor, sura colaflaskor, vanilj fudge, marabous apelsinkrokant och min lillasysters maränger.
I fredags var vi på Ministry of Sound ute i Elephant and Castle. Nog det bästa utestället jag har varit på i hela mitt lilla liv. Vio dansade till kvart över fyra på morgonen,vaknade inte förrän halv tre dagen efter.
Så nästa fredag blir det favvis i repris och på lördag ska vi på PUSH på Astoria 2. Indie elektro pop! Massa söta indiekids !
Kärlek till er alla
i'm oh so very sorry
jag ar ledsen men det blir inte mikt skriva. jag ar en busy woman nu for tiden, skola hela dagarna och sa plugga/ut och fekka/fixa lagenhet/hinna fa lite somn nar man kommer hem.
dessutom sa ar internet dyrt och vi blir utslangda fran internet i internetrummet nar vi forsoker fa lite gratis... hopplost..
sa jag bloggar lite nar jag hinner these days. snart far jag ju en egen dator och eget stalle att bo pa sa da blir det oftare! jag lovar!
LONDONUPDATE:
Bartenderskolan gar bra, vi kan blanda en himla massa drinkar nu for tiden. Vi har en himla sammanhallning i gruppen och har verkligen superkul tillsammans. Vi har teamat upp oss med tva underbara skanetjejer, carro och jossan for att hitta en egen lagenhet att dela pa vi fyra. Det verkar som att vi har boende inom en vecka... sa WATCH THIS SPACE!
idag är en elak dag
två ord: Bak Full
Tycka, tycka, tycka och sossarna har fel som vanligt
Sista sidan i Svenska Dagbladet är en insändarsida. Folk tycker bra roliga saker. En signatur som jag inte har bemödad mig med att komma ihåg anser INTE att skolk ska föras in i betygen för att elever som trivs och som får lära sig bra saker skolkar inte. Whatta?! Som Brasse säger : Fel, fel, fel, fel, fel, fel, fel.
Jag skrattade nästan.
Jag trivdes som fisken i vattnet på Rudbeck och lärde mig både nyttiga och bra saker men inte fan lät jag bli att skolka för det?
Socialdemokraternas lulllull och gullgull. Ordning och reda, betyg i uppförande (mot både elever och lärare såklart), och gärna skoluniformer ska det vara. En utopi möjligen...
Mina barn ska gå i engelsk privatskola, kosta vad det kosta vill. Jag måste nog skaffa ett bra jobb iallafall...
Jag skrattade nästan.
Jag trivdes som fisken i vattnet på Rudbeck och lärde mig både nyttiga och bra saker men inte fan lät jag bli att skolka för det?
Socialdemokraternas lulllull och gullgull. Ordning och reda, betyg i uppförande (mot både elever och lärare såklart), och gärna skoluniformer ska det vara. En utopi möjligen...
Mina barn ska gå i engelsk privatskola, kosta vad det kosta vill. Jag måste nog skaffa ett bra jobb iallafall...
Packåsnan får ångest.
Det är hårt att flytta. Jag har packat ner ungefär hälften av allt som ska med i kläd/väsk/sko-väg. När jag sedan ställde väskan på vågen och upptäckte att den bara gick på 14.6 kilo blev jag alldeles till mig - oh så bra! Tills jag insåg att jag varken packat necessärer eller smycken. För att inte tala om koftor och tröjor. This is going to be a disaster, mark my words. Alla fina klänningar ligger fint vikta i väskan iallafall och snart börjar det stora klädkriget med lillasyster om saker som vi äger gemensamt.
Nu ligger väskan harmoniskt halvöppen i rummet som ser ut som tredje världskriget. Jag fick nyss sån ångest att jag var tvungen att gå in till mamma och pappa och låtsas att jag var tre och ett halvt. Jag låg i mitten och småhulkade lite. Mamma ville fortsätta läsa bok och pappa sov. De tyckte att jag var för stor för "sånt här". Tack för stödet.
Jag kan glömma Corbin, Daniel, Logan osv. osv.
Det finns så många män därute som skulle passa mig perfekt.
Om det nu inte vore så att dom är så förbaskat små. Dwarves!
Vad är det med snygga män och att vara under 1.75? Jag bara frågar? Jag är ju alldeles för lång för dom. Oh så okvinnligt mycket längre. I curse their genes and mine! BITTER.
Men som dom säger... längden spelar ingen roll i horisontellt läge. Eller hur? Problemet är att komma dit.
Om det nu inte vore så att dom är så förbaskat små. Dwarves!
Vad är det med snygga män och att vara under 1.75? Jag bara frågar? Jag är ju alldeles för lång för dom. Oh så okvinnligt mycket längre. I curse their genes and mine! BITTER.
Men som dom säger... längden spelar ingen roll i horisontellt läge. Eller hur? Problemet är att komma dit.
MÅSTE
Nu lägger den sig som en blöt handduk runt halsen på mig. Ångesten. Jag ska flytta hemifrån. Wow.
Alla dessa tusen saker som jag ska hinna med. Måste handla massa grejer, måste städa ur mitt rum som ska bli gästrum, måste dessutom se till att mamma vet hur allting med datorn fungerar för hon kan ju inte ringa mig stup i kvarten när hon inte fattar (pappa kan man inte lita på i sådana situationer). Jag måste provpacka minst tre gånger för att se hur jag får plats med alla mina saker (det är hundramiljarder jävla skor och väskor, det vill jag lova), måste hitta mitt röda läppstift, måste klippa mig, måste läsa minst två pjäser av Shakespeare (jag satsar för tillfället på A midsummernight's dream), måste välja vilket påslakan-set jag ska ta med mig, måste ringa Oxford Uni, måste kolla mobilpriser, måste, måste, måste!
Jag blir trött bara av att veta om att jag måste.
Mitt jobb är ett bra jobb
Det är inte alla som får äta Gruyere och parmaskinka till middag free of charge.
Två veckor.
14 dagar.
Ett samtal om mina matvanor
Min far stack precis in huvudet och följande konversation utspelade sig
Papi: "Käkade du upp grädden du?"
Jag: "Jao. Marängsviss."
P: "Till middag!?"
J: "Näe lunch... eller typ frukost. Men jag åt macka också!"
P: "För det gör ju saken bättre. 'jag drack en sjuttis, men så tog jag en ramlösa sen.' Jävla pucko"
Min pappa tycker inte riktigt att jag tänker på vad jag äter.
Papi: "Käkade du upp grädden du?"
Jag: "Jao. Marängsviss."
P: "Till middag!?"
J: "Näe lunch... eller typ frukost. Men jag åt macka också!"
P: "För det gör ju saken bättre. 'jag drack en sjuttis, men så tog jag en ramlösa sen.' Jävla pucko"
Min pappa tycker inte riktigt att jag tänker på vad jag äter.
Sex and the City-Carrie är INTE en förebild
Jag, min fru och min syster har börjat titta igenom sex and the city-boxen ytterligare än gång och vi har konstaterat att Carrie Bradshaw INTE är en bra förebild för unga kvinnor. Hon blir vansinnig när hon inte får följa med Mr Big och träffa hans mamma i kyrkan, hon freakar ut för att hon fiser inför honom när dom har dejtat i månader, och hon flippar ut vid numerous occations för att han inte beter sig som en toffel/fjolla. Hon blir också upprörd när han inte läser hennes tankar/släpper in henne i sina one on one times med hans mamma/berättar allt om sitt förflutna. Dessutom så försöker hon ha sex med honom medans han kollar på sport på teve - till och med Megan Fox lär bli dissad i en sådan situation. Hon kan verkligen inte ta hinten heller utan ska klänga och kladda när han tydligt visar att han inte har lust. Hon är ologisk, desperat, neurotisk och övertjejig och om jag var man skulle jag dumpa henne på en gång.