Yey med stort Y

1. Frida fick jobbet! En liten semester blev till ett helt nytt äventyr för min barndomsvän. F.tf. så sussar hon i mitt rum, men inom några dagar så ska hon få flytta in ovanpå Townhouse (vår systerbar) i Knightsbridge tills att hon hittar något eget. Två minuters gångväg från Harrods. Granne med arabiska prinsar och oljeshejker. Gatan bredvid den dyraste adressen i London. Dessutom så vackert att man blir helt till sig. Jag är inte avundsjuk, oh nej.

2. Jag har fått mitt studentrum! Badrum, skrivbord, bokhylla och hela kittet. Precis vid vattnet, två minuter från skolan och i så nybyggda hus att det inte ens finns bilder på det. Men så här ska det iallafall se ut (enligt skolan):



DÄR ska jag bo. Liberty Quays, Victory Pier. Och i november kommer snabbtågen till London vara igång. 17 minuter till London Victoria - att pendla till jobbet kommer inte att vara några som helst problem.

Jag har äntligen lyckats klippa mig. Snyggt, säger folk.
Personligen tycker jag att jag ser ut som en korsning mellan en 13-årig "chav" och en italiensk transvestit.

Puss!

One of the most vital necessities in life is: they know how to throw a partey



Bar 55s igår. Det blidde jag, Jossan och Tom till slut och sen mötte vi upp resten och slutade i Spitalfields. På bordet ses Lemon Cheesecake Martini, Bloody Mary, Stolen From A Pony Martini, Kiwi Martini och Tall and Skinny Like Tom.
Ingen VodkaCranberry så långt ögat når. Jag trivs med cocktail branschen.

Himla hungrig just nu men ingen annan är vaken och vi har NOLL mat hemma. Hela min kropp gastar efter föda. Gärna någonting fettigt och kladdigt eftersom karman inte är på min sida just idag.

Dont look at me, Im just sitting here making music

Bitterhet är när man vaknar klockan tio, solen skiner över Clapham Junction, men man tänker att "äh, jag sover en timma till, sen ut i solen", och så när man sen vaknar upp av ett ilsket alarm då har solen gått och lagt sig bakom molnen.

Jag sätter mig och spelar Mcflyg på min nya gitarr istället. En akustisk stålsträngad Yamaha står vid min säng nuförtiden. Visserligen en fet spricka på nederdelen av kroppen, som Nash har lagat med tejp, men den duger för mig. Han hade den stående i sin garderob där den bara samlade damm så han donerade den till Föreningen För Behövande Svenskar I Clapham Junction. Mina fingertoppar på vänster hand har redan börjat hårdna. Jag är på väg tillbaka.